Det är Robins mamma som skriver sitt första inlägg här. Det har gått åtta dagar sedan förlossningen, men det känns som en evighet sedan han föddes. Så mycket har hänt och så massor som vi har fått lära oss. Förlossningen var en fantastisk och smärtsam upplevelse. Jag är glad att jag fick uppleva det fantastiska att föda fram ett barn. Och så härligt det var när den stora gravidmagen försvann. Jag kunde andas lättare samt ligga på rygg. På mage vågade jag inte ligga på länge. Det var först här hemma som jag vågade testa det och så skönt jag sov då! Jag skulle kunna skriva en hel bok om hur det känns att bli mamma och allt som det medför. Men det är ingen som orkar läsa ett långt inlägg så jag skall försöka fatta mig kort. Jag tänker ofta på förlossningen, men jag har redan börjat glömma hur ont jag hade där mot slutet innan utdrivningsskedet och skulle nog nästan när som helst skaffa ett barn till ;) Däremot säger Robins pappa att han inte har glömt hur ont jag hade. Jag är tacksam att Robin mår bra och att han inte fick några skador under förlossningen. Det var min största oro.
Idag har vi varit på vår andra promenad med vagnen och Robin somnade direkt. Efter att vi kom hem tillbaka klädde jag bara av honom ytterkläderna och lade honom i spjälsängen och där fortsatte han sin sömn. Så skönt. Nu har mamma och pappa fått äta smörgås och njuta av kaffe i lugn och ro. Men det tokiga är att jag längtar efter att han ska vakna när han sover. Jag kan inte slita blicken från vår guldklimp. Det bästa är att få snusa på hans panna. Han doftar precis så som bebisar skall dofta. Vilken lycka att ha ett litet barn!
Nu skall jag lägga mig på soffan en stund. Som nybliven förälder är man trött!
kommentarer via Facebook, klicka här för att kommentera.
