... du rullar varuvagnen i mataffären fram och tillbaka, fram och tillbaka.
... du inte känner dig klädd utan en kräktrasa på ena axeln.
... det första man berättar när sambon kommer hem är om bebisen bajsat under dagen.
... du torkar bebiskräk med din egen tröjärm (och behåller tröjan på hela dagen. Och nästa dag.)
... det tar tre dagar att läsa en del av morgontidningen.
... du kan äta en middag på två minuter (med efterrätt och med en hand).
... du längtar efter att få gå ut med soporna för att få lite egentid.
... du inte längre går på toaletten ensam. Inte stänger du dörren heller.
... du fångar upp spyor med handen utan att blinka.
... en fullproppad dag innebär att man ska handla mjölk och gå till rådgivningen.
... du hittar din numera kalla lunch i micron tre timmar senare.
... din absolut högsta önskan är en natts obruten sömn.
De flesta av dessa påståenden stämmer in på mig. Jag kan gå omkring och vagga lite trots att jag inte har Robin i famnen. Eller så går jag och nynnar på någon vaggvisa även om Robin redan har somnat för länge sedan. Men mest håller jag med om att man kan äta en middag på två minuter. Det har jag lyckats göra flera gånger. På BB åt jag dessutom ståendes för jag ville inte sitta pga svanskotan. Att sådant...
Men att vara mamma är något som är så obeskrivligt härligt givande och roligt, trots att du får sova högst tre timmar i sträck om nätterna och trots att du måste ställa upp som mjölkmaskin dygnet runt!
